Dagen efter.
Pappaledig tack och lov.
Igår var det "poker med grabbarna" igen i något som verkar ha blivit en outtalad torsdagstradition. Inte mig emot.
Vi träffas, ironiskt nog, i kyrkans lokaler där musiken sätts på, flaskor korkas upp och marker fördelas broderligt. Sen är vi igång. Och det är kul. Ur alla aspekter.
Det börjar sisådär, sen vinner jag. Spelar med pondus och självförtroende. Är oslagbar giv efter giv. Markhögarnan växer. Sen förlorar jag. Både marker och självförtroende. Chansar. Satsar. Hänger på när jag borde lagt mig. Sen är allt borta. Spelet är över. Så byts musiken, flaskorna korkas upp och marker fördelas broderligt på nytt. Sen är vi ånyo igång.
Och det är skitkul!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar